Ny domän, nytt år, gamla problem och eviga utmaningar

Under sliten fana firar snart ett år som en relativt liten, kaxig men framförallt ärlig tankesmedja i den socialistiska rörelsens utkanter. Som den bråkiga lillebrorsan eller killen i klassen som uppenbart inte gick skolan i Bromma. Pessimisten bland optimister, optimisten bland bakåtsträvarna.

Vi är glada för att det gått så pass bra, trots allt, med vårt lilla projekt och ser fram emot ett 2013 där vi kan ta nya steg framåt. Förhoppningsvis med lite fler skribenter, några texter till som kan tillföra “det lilla extra” i debatterna som förs och med vår, för vänstern, alldeles unika bas i den vita icke-urbana arbetarklassen så kommer vår röst behövas i en antirasistisk rörelse som rasifierar sina analyser och där sprickorna mellan olika delar av vår klass blir djupare och djupare för varje kulturdebatt som förs.Vi är här som en påminnelse om att vår klass aldrig kan etnicifieras eller schabloniseras till storstadens ytterkanter eller till “invandrargrupper”. Vi är det vita svartskallarna, och vi har alltid funnits här, förut som klassiskt proletariat, nu som ett allt mer hotande prekariat – vars själva återkomst i historien knappast ger en exotisk eller “intressant” smak för finsmakarna i Stockholms finrum.

Vi står också här som en evig påminnelse över ett historiskt subjekt som nu måste välja väg i samtiden; som faller från det tidigare välfärdsamhället och som idag utgör grunden inte bara för högerextremismen, “näthatet” och en reaktion mot det liberala samhället i stort, utan även som en kraft som innehåller det klassiska ekonomiska proletariatet, arbetarrörelsens historia och glädjande nog, också bär upp en hel del radikala socialistiska organisationer i dagsläget. Den del av arbetarklassen som befinner sig där denna tankesmedja verkar, är traditionellt arbetarklassens kraftigaste och mäktigaste slagskepp.

Vi är mitt i den del av denna klass där det rör sig som mest. Där samtiden rör om som mest, där vi faller, stapplar, hatar, slåss, super och bråkar i samhällen som förfaller, blir lurade, utsålda och bortglömda, där socialbidrag, arbetslöshet och arbetsmarknadsinsatser tar över där våra fabriker och hamnar stod. Där SD tar över rösten som VPK hade. Vi är rasister, sexister, kommunister, machomän, raggare, punkare och den bistra gubben på arbetsförmedlingen. Den hotfulla LO medlemmen – subjektet som bröt sig fri från socialdemokratin och som nu är stäppens rövare.

Medans vi faller från drömmen om välfärd  så kommer vi berätta vår historia. Det är där vår tankesmedja lever sitt liv. Väldigt långt ifrån de postmarxistiska trygga boningarna. Vi är de klassiska rekryter för fascismen, som vägrat ge upp tanken på socialism, bildning, solidaritet och ett värdigare liv. Vissa kallar oss radikala socialdemokrater, andra socialister, några kallar oss rödingar, en och annan politisk korrekt skulle väl säga att vi har en osande “reaktionär stank” över oss. Det spelar mindre roll vad vi är, det som spelar roll, är om vi kan alstra texter i samhällsdebatten och i debatten inom vänstern – som kan vara progressiva. Som kan fastslå arbetarklassen som det historiska subjektet, som kan fastställa klasskampen som den kraft som för historien vidare, som kan skydda arbetarklassens välfärd och våga drömma om ett samhälle byggt för de som bygger det.

Samtidigt pekar 2013 på en hel del utmaningar, inte bara inom vänstern. Ingenting tyder på att den ekonomiska krisen på något sätt kommer att minska, och i dess kölvatten, de sociala förändringar Alliansregeringen ofta med stöd från (S) och (MP) genomför mot den svenska befolkningen. Industrier läggs ned, arbetslösheten ökar, bostadslösheten ökar, skyddsnäten faller sönder, psykiska ohälsan ökar, avfolkningen i Norrland ökar, samtidigt rånas vi på våra naturresurser och på det internationella fältet så hotar storkrig, EU arméer, NATO understödda islamister och allt möjligt. I skuggan ser vi hur högerextrema krafterna växer lavinartat som följd på en svag, förvirrad vänster och en brutal nyliberal hegenomi som gjort “globalisering” till en av de största hoten för den vanliga människan.

Ja vi kan fortsätta i all evighet, varje dag får vi bevis på precis hur paradoxalt och brutalt detta samhälle är, här hemma, likväl som i storpolitiken och i det internationella fulspelet.

Vi är där för att ge de giftiga kommentarerna, en klarare blick och i en evig jakt på det ärligaste, inte rygga från någon diskussion. Det kommer vi fortsätta göra även under kommande år. Vi kommer fortsätta sträva efter att ha vara den socialrealistiska käftsmällen i det postmoderna ansiktet. Följ med oss på resan.

Och visst ja. Nu är det vi som har domänen arbetarklass.se

Sprid den gärna. Vi kan knappast kalla oss hela arbetarklassens röst. Men det är fräckt att vi har adressen nu. Tänk om den fallit i händerna på SD eller för den delen tokfransarna på Mångkulturellt Centrum?

Kolla gärna in klasshat.com också. Det verkar som familjen fått påökt!

För Under Sliten Fana
Stellan, stellan@arbetarklass.se

Advertisements
Comments
One Response to “Ny domän, nytt år, gamla problem och eviga utmaningar”
Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] Ny domän, nytt år, gamla problem och eviga utmaningar. […]



Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: