Några självklarheter när det gäller Sverigedemokraterna och Nationalismens hegenomi

Det borde stå klart nu för alla att Sverigedemokraterna går framåt i de flesta opinionsmätningar trots ett oerhört tryck från den massmediala kolossen. Slutsatserna av detta är ganska självklara:

De sverigedemokratiska väljarna struntar fullständigt i skandalerna som skett. Själva anledningarna till dessa skandaler, invandringskritik och öppen rasism, är skälet att de röstar på Sverigedemokraterna. Man får inte glömma att media effektivt utmålad Sverigedemokraterna som ett mer eller mindre nazistparti de senaste 20 åren, det är denna massmediala bild som väljarna faktiskt röstar på. Sveridemokraternas faktiska politik är i skuggan av den image partiet har. Därför kan vi förvänta oss lång- och kortsiktiga framgångar vid varje skandal då det bekräftar den bild väljarna lockas till.

Sverigedemokraterna har tålt allt från uniforms- till nazistsångskandalder under alla år partiet funnits. De skandaler som nu skett lär inte påverka partiets inre struktur nämnvärt. “Järngänget” kring Jimmie Åkesson, som kanske måste anses som en av de bättre partibyggarna i Sverige, är intakt.

Sverigedemokraterna kan och effektivt balanserar vidare mellan en “legal” politisk image – nolltolerans och parlamentarism likväl som en “socialkonservativ” värdegrund. På andra sidan knivseggen existerar den informella imagen som sveriges samlade parti för den nationalistiska rörelsen – som konstant präglas av våld, aktivism och falanger som är både utsagt nazistiska, fascistiska och revolutionära.

Sverigedemokraterna är i dagsläget därför en hybrid och inte ett självklart fascistiskt parti, det är bara en av många skuggor som ligger på partiet. Sverigedemokraterna har rätt i sak när de påstår att de skiljer sig gentemot fascismen och nationalsocialismen då de är: demokratiska, parlamentariska, reformistiska, konservativa och marknadsliberala. Ekonomiskt är det ett borgerligt, liberalt, parti mycket likt gamla Folkpartiet eller gamla Centern. Kulturellt är det ett konservativt parti. Ideologiskt ett nationalistiskt.  Det skapar en samling av väljare i allt från missnöjda socialister och socialdemokrater (socialkonsveratismen hänvisas allt som oftast till tidigare “röda projekt” som folkhemmet) till marknadskritiska moderater, landsbygdsbesvikna centerpartister ända ut till mörkaste hålor av nynazister och fascister.

Sverigedemokraterna är i dag sveriges tredje största parti. Detta i ett läge där vi konstatera att deras brist på en bredare politik i sig är ett bevis på att det finns fler sympatisörer än folk som röstar på Sverigedemokraterna. De håller med dem i invandringsfrågan men röstar ej på SD p.g.a. till exempel en bristande bostadspolitik, utrikespolitiken eller deras allians med de borgerliga krafterna. SD’s stöd är därför större än vad opinionssiffrorna pekar på. Vi kan med denna termometer klart belägga att nationalismen idag har en två- eller tre gånger så stor oppositionell utgångspunkt än dagens “vänster” – som i mångt och mycket har blivit en del av den rådande makteliten. Lägg därtill den hegenomi de nationalistiska krafterna upprättahåller på internet och det propagandiska försprång detta ger. Addera på det den aktuella utgångspunkt SD har i och med de sociala, ekonomiska förändringarna i samhället i kombination med en ökad invandring. Ingenting tyder därför på, hur mycket än SD gör bort sig, att stöder skulle minska. Vi kan däremot räkna med vissa avhopp från SD till radikalare krafter och ett ökad stöd för radikalare nationalistiska alternativ i SD’s kölvatten. Tillstättningen av några öppet nationalsocialistiska kommunpolitiker i Sverige är en tydlig mätare åt att så också sker.

Några ord om dessa rörelser är värt att poängtera, i synnerhet deras relation till SD.
Nordisk Ungdom satsar resurser på att påverka SD’s ungdomsförbund och i slutändan SD som parti.

SvP satsar resurser på att rekrytera missnöjda och uteslutna sverigedemokrater samt att utgöra ett tryck “underifrån” mot SD. De kommer tjäna på varje skakning hos Sverigedemokraterna, i synnerhet när de sträcker ut handen till “fotfolket” i SD men är kritisk mot SD’s ledning.

Resternade grupperingar är mer eller mindre kritiska mot SD men tjänar på SD’s ökade folkliga stöd överlag. Vissa av grupperingarna, som Svenska Motståndsrörelsen, är öppet fientliga mot SD men kan ej förneka vinsterna det ger med ett ökad stöd för SD.

Några ord om “den antirasistiska stategin”:
Den borgerliga, liberala, antirasismens brister framkommer med all tydlighet i takt med SD’s framgånger. Massmediala kampanjer, temaveckor, FN-dagar och hundratals ganska meningslösa föredrag och föreläsningar har visat sig vara helt kontraproduktiva. Istället har SD framstått som en motpol mot den sjukklöder av mer eller mindre liberala partier som styr Sverige. Detta trots att SD i sin praktik tillhör bland de mest ekonomiskt liberala, och därför ansvariga, partierna i riksdagen. Humanism, klyschor, censur, tabubeläggning och guilt-by-association har i stort alltså misslyckats.

“vänsterns” antirasistiska kampanjer har också misslyckats. I stort har SD käkat sig mätta på krokodiltårar bland väljarskarorna för varje protestmöte som hållits. Ideologiskt och hegenomiskt har SD också vunnit mot vänstern i de otaliga konflikter som skett b.l.a. på internet. Det enda man kan påpeka att vänstern, och då pratar vi om dess radikalaste delar, har lyckats med är att få bort enskilda individer från den nationalistiska miljön samt organisera upp sina egna organisationer i den antifascistiska kampen. En bra delmål, men knappast starkt nog i dagsläget att rå sig på en hegenomi. Att stoppa SD eller nationalismen har de därför misslyckats med i dagsläget. Mycket på grund av att de förlitat sig på att “andra delar” av antirasismen skall ha skötts av t.e.x. partier, folkrörelser och media. Nu framstår det klart att liberala krafterna varit oförmögna att göra detta och “vänsterns” krafter har fått inse att de måste skapa en egen antirasistisk linje i politiken, som inte gör om samma misstag, och baserar sig på fundamentalt andra politiska grunder, än den liberala antirasismens skyddande av den moderna borgerliga demokratin.

“Vänsterns” akutaste problem nu är därför att skapa sig en egen antirasistisk politik och hegenomiapparat som kan verka i svenska arbetarklassen, och i synnerhet bland dess unga arga män som drabbats hårdast av de senaste 30 årens politik. Vi talar här om att “vänstern” delvis måste skapa en egen ideologisk produktion kring saker som multikulturalism, invandring, asylpolitik och det sekulära samhället. Vi talar också om att riva alla tabun, heliga kor och gränser i våra diskussioner när vi gör detta. Vi talar om fullständig autonomi mot den “antirasism” som hitintillls fört diskussionerna och beredd väg för nationalismen. I praktiken talar vi om många tekniska updateringar som behövs: tankesmedjor, radiostationer, tidningar men även starkare basorganisationer, bildningsförbund,arbetsplatsengagerade och så vidare. Det måste skaps en vänster som innehar en oppositionell roll mot hela systemet – detta kommer tveklöst innefatta de delar av gamla vänstern som valt att gå den “långa marschen genom institutionerna” och idag upprättahåller den liberala hegenomin. Detta är nödvändigt om vänstern skall vinna förtroende igen och underminera och utmana den nationalistiska hegneomin.

Några slutord om SD – och varför de kommer misslyckas:
Kommer SD då lyckas med sina politiska målsättningar? Nej garanterat inte. De som röstar på SD för att “köra ut invandrarna” kommer finna sig i att acceptera att inget sådan kommer att ske. På sin höjd kanske SD kan påverka asyllagarna juridiskt (mer än vad de gör med sitt politiska tryck idag) men något stopp på invandringen i stort kommer ej att ske. Helt enkelt för att SD är och förbli ekonomiska liberaler som är djupt involverade och stödjer den globaliserade ekonomiska marknaden – vars konsekvenser de själva göder sig på. SD är ett idealistiskt, konservativt parti som spelar på folks känslor, inte på ekonomisk, reel politik för att lösa problem. På det sättet är de fullständigt politiskt irrelevanta, då de mer eller mindre bara organierar ihop åsikter, inte samhällsförändringar. Konservatism överlag är en romantisk inritkning, inte en praktisk. Rösterna på SD kommer därför knappast förändra invandringspolitiken nämnvärt, ekonomin är baserad i mångt och mycket på en flexibel populationspolitik, lönedumpning, fritt kapital och så vidare. Sekunden SD ens skulle få för sig att ställa sig emot det fria kapitalet, så skulle de förintas.

Vad dessa röster dock kommer kunna göra är att skjuta samhällsutvecklingen ytterligare åt höger, mot mer liberalism, och mer konservatism som en falsk opposition mot allt som sker. SDs framgångar, och ökade stöd, kommer därför ytterligare göda verkliga fascistiska styrkor i samhället som gödas och frodas i det samhälle liberaler och nationalister tillsammans nu bygger upp.

Ytterligare i denna analys måste man också ta med parlamentarismen överlag och dess samtid. SD kan inte påverka samhället helt enkelt för att partier och den borgerliga demokratin överlag idag mer och mer har spelat ut sin roll, och SD, likväl som de flesta socialdemokrater och nyliberaler upprättahåller denna ordning med sin ekonomiska politik. Makten förskjuts mer och mer till globala krafter, storföretag och ljusskygga odemoraktiska organisationer. Själva staten och nationen som grund har liberaler sedan länge gjort irrelevant. Därför är en röst på SD också värdelös. vad spelar det för roll vilken kapten vi har på skutan, när rodret är sönder?

Det enda svaret vi därför kan ställa upp, om vi siktar på att överta rollen som politisk opposition i samhället, är att påpeka dessa saker. SD är kraftlöst, en imageprodukt, en kollaboratör med de krafter som förstör samhället, en romantisk bild som inte kan mäta sig med en kall verklighet. Kraftlösa, svaga och politiskt helt meningslösa. Ett gnällparti som lever på en misslyckad vänster och en tokig liberalism.  Samhället idag är präglat och styrt av andra krafter än partipolitiken och om man vill påverka dessa krafter så måste man göra ett aktivt val att kämpa mot ett ekonomisk system, inte valfri politisk parti; man måste alltså erkänna ett klassamhälle och klasskampen och läsa sin marx. Alternativt ta ställning för den ekonomiska liberalismen i sin helhet, utan romantiska dimmor som inte spelar någon större roll. Där går gränsdraningen: för eller emot kapitalism som helhet.

I den kampen står samhällsförändringen, eller fortsatt koncensus för kapitalismens makt, i centrum och därför samhällets alla frågor. Därför finns det bara två vägar idag att välja om man vill förändra något: att vara socialist, eller att vara liberal. All annan politik är mer eller mindre kostsamma uppträdanden utan egentlig poäng. Konservatism är på sin höjd kunskapen om historiska lärdomar. Idealism är på sin höjd ungdomligt engagemang. SD försöker påskina att sådana saker kan förändra samhället, det kan det inte, kampen om samhället är kampen om ekonomin, och vem som styr den.

Vårat alternativ är tvärtom inte ett tyst erkännande av ordningen fyllt med floskler om motstånd mot densamma utan ett reelt motstånd mot hela systemet. Vi står för det ingen annan vågar stå för. Att för första gången i  historien låta ekonomin styras av folket och arbetarna, inte av överklassen. Då är frågor som populations-, bostads- och arbetspolitiken lösningsbara. Då planeras och ägs ekonomin av oss själva, av det värde vi producerar, och de beslut vi tar i våra lokalsamhällen och arbetsplatser. Då är ekonomin demokratisk, och alla beslut i samhället därför möjliga. Då styr vi skeppet igen, och Inte innan! Varken S, M eller SD har mandatet över svensk ekonomi, det mandatet ligger vilande i sveriges arbetare och arbetarklassen i helhet. Det är våran plikt att upplysa om det faktumet.

Advertisements
Comments
One Response to “Några självklarheter när det gäller Sverigedemokraterna och Nationalismens hegenomi”
Trackbacks
Check out what others are saying...
  1. […] Några självklarheter när det gäller Sverigedemokraterna och Nationalismens hegenomi. […]



Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: