Borgerlig asylpolitik i integrationens namn är inget mer än ful splittringspolitik

Likarättsprincipen är en grundbultad norm inom marxismen och en av de få kvarvarande normer i klassisk marxism som påverkar samhället i stort. Det handlar helt enkelt om att alla har samma rättigheter och skyldigheter, skall behandlas lika av samhället och står lika inför lagen. Kan tyckas vara rent flummeri i dagens samhälle, men så är fallet: det är våra målsättningar. Kön, etnicitet, inkomst eller geografisk boendeort skall inte påverka hur det sociala skyddsnätet t.ex. behandlar oss eller hur vi bedöms i en rättegång.

Allt mer frångås denna princip av delvis de gamla socialdemokratiska projekten likväl som en nymodern intersektionell vänster. Likarättsprincipen håller på att ersättas med ett hierarkiskt system som, i jämställdhetens namn (vilken paradox!), delar befolkningen i tydliga grupper de ska bedömas ifrån. Istället för generella, till produktionen och klassamhället, stora kollektiva av intressegrupper framträder en myriad av handikappade, färgade, transexuella, identitetslösa, svenskar, andra generationens invandrare, papperslösa, med mera. Lägg även till de mer etnocentriska titlarna som afrosvenskar och etniska svenskar mitt i livet till den listan. Det är utifrån dessa premisser vi alltså delvis akademiskt ska bedömas av självutnämnda experter, men också i långa loppet bedömas av samhället i stort. Det här är en utveckling, som det tål att upprepas gång på gång, som går hand i hand med samhällets paradigmskifte från kollektivism och gemenskap till individualism, likväl som framväxten av den nyliberala ekonomin.

På senare tid har denna tendens spillt över på ett område som är ytterst känsligt (och därför inte bör kritiseras av gängse man), nämligen asylpolitiken. Det är ett område där det är fruktansvärt lätt att bli sammankopplad med en bunt rasistiska idioter om man, på något sätt, kommer med konstruktiv kritik eller ens vågar öppna munnen ur en annan synvinkel än vad som är godkänt.  Men faktum kvarstår: om det sker dumheter inom detta område så ska de likväl kritiseras. I synnerhet av oss arbetare och marxister för att föra fram vår egen position i frågan. Annars överlämnar vi frågan helt till delvis fullständigt socialt oansvariga politiker, asylboendemiljonärer eller småsinta sverigedemokrater.

Ett skräckexempel på denna form av politik och uppdelning skedde i dagarna i Uppsala. Där har en folkpartist bestämt sig för att ge ensamkommande flyktingbarn förtur på lägenheter som är framtagna specifikt i syfte för utsatta medborgare överlag. Självklart är det riktigt helggodis för varje nationalist där ute, det säger sig självt. Bostadslösa, utslagna svenskar förbises för nyinkomna invandrare. Folkpartiet har fräckheten att till och med skratta åt det hela och med fullständigt människoförakt avskriva majoriteten av de utsatta (svenskar och andra medborgare) genom att, citat: “Haha. Ja vi kanske satsade resurserna fel förut”.

Faktum kvarstår att det inte handlar om en antingen-eller-situation. Det handlar om att alla hemlösa ska få bostad, vård och hjälp att komma ut i yrkeslivet. Vad Folkpartiet i den här frågan gör kan med enkelhet staplas upp:
De skapar en rasistisk struktur baserad på kulturell och etnisk härkomst
De splittrar de bostadslösa i tydliga grupper mot varandra
De främjar främlingsfientliga krafter och bekräftar deras teser
De kan med enkelhet “spara lite pengar” och vifta bort krav på mer insatser (“de ställer ju upp för de mest utsatta!”)
De kan utåt sett babbla om hur “antirasistiska” de är

Det värsta av allt är:
De kommer undan med det eftersom det officiellt inte kan sägas vara rasism. Det sker i ett ämne där det är fult att kritisera den förda politiken. Faktum är dock ganska tydligt: det är de här politikerna som om några veckor kommer säga att de “bekämpar rasismen i samhället” och “verkar för jämlikhet” samtidigt som de aktivt splittrar grupper mot varandra, bygger in institutionell rasism i ett välfärdssystem och på det dessutom göder alla grupper i samhället som tjänar på att grupper splittras – och dessutom bekräftar deras teser.

Ett annat exempel på sådan här idioti är fallet när en svensk familj fick lov att flytta för att lämna plats åt en flyktingfamilj. Det är inte den svenska familjen som är problemet, det är bristen på bostäder! Det får inte förekomma sådana här övertramp! Det är svineri, bostadsbolagsockeri och planerad splittringspolitik!

All sådan här form av “antirasistisk integrationspolitik” från liberalers håll måste belysas för vad det faktiskt är: rasism, om än i en annan förpackning för att kunna smita under radarn. Precis som många borgare försöker komma undan med “antirasistiska” argument när det sekulära samhället undergrävs av tokiga religiösa sekter som tillåts ta mer ansvar över den sociala välfärden (som borgarna sålt ut).

Det är överflödigt att påpeka att detta också är en del i ledet att bekämpa alla former av likarättsprincipen.
Lika är lika, och det gäller för alla. Sedan ökar man förutsättningarna för alla personer genom att kämpa och verka för en bättre social välfärd, inte genom att ta knappa resurser och ojämlikt fördela dem mellan grupper som direkt börjar bråka och gruffa om det lilla som finns. Det gynnar ingen av de drabbade överhuvudtaget. Alla de hemlösa i Uppsala behöver bostäder och vettiga förutsättningar. Det sista de behöver är att bemötas av förakt och rasistisk politik från överheten.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: