Kanton Glarus och Direktdemokratin


Den direktdemokratiska idén går som ett rött snöre genom stora delar av den moderna socialistiska tankegången likväl som grundprincip hos närbesläktade anarkistiska och syndikalistiska uppfattningar. Det sistnämnda först och främst som en aktiv praktik än idag i de syndikalistiska fackföreningarna och sektionerna.  För- och nackdelarna med det direktdemokratiska har blött och stötts i den allmänna politiska diskursen länge. Med genomslaget av sociala medier och internet har även liberaler och likaså även högern och t.o.m. väl valda delar av extremhögern (“anarkokapitalister”, “eurotraditionalister”) diskuterat kring ämnet. Idag är det således ett ämne som diskuteras lite varstans, från Ring P1 till fikapauserna på jobbet och flertalet politiska kampanjer pågår hela tiden med målsättningen att förändra den borgerliga representativa demokrati vi befinner oss i dag (och som effektivt underminerat sin egen trovärdighet på de flesta punkter).

Vid sidan av detta så tål det att påpekas att det demokratiska projektet i sig vilar i grunden på ständig utveckling och förbättring. Sedan kvinnlig och allmän rösträtt infördes i mitten av 1900-talet (framdrivet av arbetarrörelsens kamp) har denna utveckling stått stilla. och i vissa fall även starkt gått på tillbakagång. Direktdemokratin kommer här in som ett framtidsperspektiv och något att sträva efter för de som bär demokratiska ideal, och inte minst för arbetarrörelsen som historiskt varit kraften som utvecklat och reformerat den borgerliga demokratin.

Dessa diskussioner går såklart parallellt med diskussionen om modern borgerlig demokrati överhuvudtaget. Kan man kalla dagens system demokratiskt när man bara får rösta var fjärde år? Är det demokrati med näringslivsintressen i första rummet? Kan det vara demokrati när vi styrs mer av globala aktörer och EU? Använder sig demokratier verkligen av mer övervakning än de historiska diktaturerna (ACTA, FRA etc)? Ska demokratier verkligen bomba sönder halva världen för “frihetens” skull?

Dessa ämnen kommer jag inte gå in på så djupt. Mer än att man kan konstatera på ett tidigt stadium i diskussionen att tanken om Direkt Demokrati kan agera som motpol och alternativ till en hel del av denna problematik:  Globala aktörerna tappar makt i decentraliseringen, Populationen får större kontroll över övervakningssamhället likväl som den internationella politiken, och befolkningen får också större makt än den moderna varianten med valfläsk och röstjakt var fjärde år.  Direkta demokratin fallerar dock på riktiga kärnfrågor som ekonomin: fortfarande finns det ingen garanti att kunna motverka näringslivets övertagande över den politiska sfären. Politik, och politiker, oavsett parlamentarisk uppsättning, har hittills visat sig stå handfallna för det liberalistiska paradigmskiftet till penningstyre. Frågan blir dock: kan direkt demokrati kanske måhända bidra till bättre förutsättningar för att utmana denna utveckling?  Det är en fråga vi inte kan få svar på innan vi försökt.

De direktdemokratiska rörelserna, både de syndikalistiska inomfackliga, likväl som de samhälleliga bör därför studeras. Säga vad man vill om att Schweiz nästan var sist ut med den kvinnliga rösträtten så finns det även intressanta exempel att studera. Sedan 1387 så styrs Kanton Glarus efter direktdemokratiska principer till exempel  Varje år hålls ett stormöte (Landsgemeinde) om de största frågorna där alla medborgare får ta del i att rösta. Utöver det så är alla medborgare insläppta, till minsta rum, där politikerna annars kan sitta och gömma sig för att undvika kritisk granskning. En modell som verkligen bör eftersträvas kan man tycka då en hel del beslut fortfarande idag, enligt politiker själva till och med, tas i bastus på konferenser och finlandsfärjor. Ingenting pekar på att Kanton Glarus lider märkvärt av direktdemokratin överhuvudtaget, liknande exempel finns även i andra stadsstater och regioner i Schweiz, och det verkar fungera felfritt i allra högsta grad. Varken administration, logistik, infrastruktur eller allmänt kaos råder. Enda kritiken som faktiskt förekommit de senaste åren är faktumet att befolkningen förbjudit bygget av moskéer. Och visst kan man väl kritisera det om man vill, men kan knappast påstå att beslutet är odemokratiskt åtminstone inte i ordets rätta bemärkelse.

Ett av de främsta argumenten mot direktdemokratin är annars folkmängden, hur den skulle försvåra den beslutmässiga processen. Här kan man peka på två saker om vi ska hålla oss konkreta. Det första är att direktdemokrati i så fall direkt kan sättas på prov i inlandet, landsbygden och i Sveriges alla bruksorter. Sveriges samhällen är i allra största grad mindre samhällen som är mycket lämpade efter just schweizisk modell.

Ett annat intressant schweiziskt fenomen som går hand i hand med denna tradition är den federativa makt som existerar i de olika regionerna (Kantonerna). Med direkt demokrati i basen och en överordnad federal idé på likarättsprinciper så kan varje region i grunden faktiskt få sin röst hörd. Fundamentet för detta är att varje Kanton har ett eget parlament, författning och regering. Jämför alltså som om Norrland hade rätten till eget parlament med direktdemokratiska basmöten i de olika områden som utgör provinsen. Områden som Norrlands inland, Norrbotten och norrländska kustremsan, Skåne, Lappland och Gotland skulle alltså kunna markera en tydligare politik för sina intressen med liknande politisk struktur här hemma. Inte minst skulle detta gagna Norrland överlag som får bära en stor del av  Sveriges nedskärningar och avfolkning. I kombination som oftast med en ganska saftig plundring av ekonomin och ekonomisk diskriminering (fattigaste kommunerna, högst procentuella barnfattigdom, utbredd arbetslöshet etc.). Sätt även detta i relevans med valstatistiken som är och förbli till större delen socialdemokratisk/röd för Norrland sedan jag vet inte hur länge tillbaka i tiden. Det schweiziska exemplet på direktdemokrati skulle alltså öppna politiska och folkdemokratiska vägar framåt som vi idag hindras ifrån p.g.a.  en centralistisk struktur som nästan sträcker sig geografiskt över halva Europa om vi lagt ned den horisontellt. Så långt är avståndet mellan norrländsk bruksort och skånska småbönder. Mitten av Sverige ligger i Sundsvall. Det är såna här saker man tyvärr faktiskt måste påminna folk om.

Till sist finns det ytterligare en intressant dimension. I princip vilken fråga som helst kan lyftas till folkomröstning i din Kanton om du samlar in 100 000 röster om detta. Nå? Hur blir det då med de frågor om t.ex. skogsbruk, vattenkraft och arbetslösheten om man faktiskt tilläts lyfta frågorna frigjorda från partipolitiska byråkrater med vetorätt? Hur skulle det politiska klimatet se ut då? Hur skulle det se ut utan lobbyister och mindre makt till media i politiken inför politiska beslut omvälvningar? Hur skulle det se ut med faktiskt politiska partier istället för en massa av mitten-liberaler? Skulle ens det kapitalistiska mandatet kunna kvarstå med de rörelser som i sig släpps lös i samhället när folk får komma till tals och alla politiska beslut faktiskt bestäms av folket? Skulle heliga politiska kor äntligen kunna slaktas? Skulle t.e.x. amerikanska bolag kunna planera utvinning av Uran i Västerbotten?

Det är sådana här frågor som gör det relevant att studera exemplen i Schweiz, men även de mindre direktdemokratiska försöken och exemplen. Kanton Glarus blir därför tillsvidare ett intressant ämne jag ska undersöka vidare. Existerar det något som vi kan ta till oss i vår målsättning för folkmakt, självbestämmande och strävan för en korruptionsfri politisk kraft?

Advertisements
Comments
2 Responses to “Kanton Glarus och Direktdemokratin”
  1. Sebbe says:

    En intressant aspekt i det hela är ju att Sverige har ett ganska stort och i vissa fall unikt kommunalt självstyre om man jämför med många andra länder. Nere på kontinenten är makten i större grad samlad hos regionerna. EU verkar i sin tur för ökad regionalisering hos länderna i unionen, då mycket av det ekonomiska stödet de ger är knutet till regioner.

    Ett av problemen som jag ser med utvecklingen mot storregioner, såsom det misslyckade projektet man försökte sig på i Sverige, är att makt förskjuts från kommunal nivå till regional nivå. Beslutsfattandet flyttas längre bort snarare än närmare.

    Aja, en fundering bara som kanske inte hade så mycket med direktdemokrati att göra utan mer om maktfördelning, vilket du i och för sig var inne och nosade på.

  2. Sebbe says:

    Skåne har ju för övrigt också sin region, även om de utökade befogenheter man har gentemot andra landsting inte direkt är att jämföra med den makt många regioner har nere i Europa.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: