Kön och/eller klass


Feminismen är som många vet en aktiv politisk och social rörelse i vår tid. Vi kan höra debatten både i det offentliga rummet och den privata sfären, men frågan som man ska ställa sig först är: vad är feminism?
Det man ofta missar i sammanhanget är att feminism inte är en homogen teoribildning och ej heller något enhetlig, förutom målet kvinnans frigörelse, politisk kraft.
Feminism blir ett samlingsnamn för en rad olika teorier, vilka jag inte tänker gå in på allt för noga, men jag tänker ändå försöka belysa problematiken.

Två huvudfåror kom att skapas i den feministiska tankevärlden med grund i männens överordnande och könets påverkan socialt; dessa två kan grovt delas in i särartsfeminism och likhetsfeminism. Den första, särartsfeminismen, säger att visst det finns skillnader mellan könen, men varför måste ena könet vara överordnat, medan den andra, likhetsfeminismen, i större utsträckning pekar på miljöns påverkan på könens maktordning. Jag tror du som läser förstår att detta är en förenkling av idéerna som finns i dessa två fåror, men jag vill göra ett försök för den oinsatte att kunna följa med, då jag precis förklarat att det finns två breda  läger inom feminismen, men inte nog med det så finns det inom dessa läger rad olika politiska och opolitiska feministiska teorier.

Men två teorier inom det väldigt breda spektrat av feministiska teorier jag tänker beröra är just den liberala och den socialistiska, men man skulle helt klart kunna nämna fler med tanke på att majoriteten alla grupperingar och politiska partier kallar sig ”feministiska” eller säger sig vara ”för jämställdhet”. Men båda dessa , den liberala och den socialistiska feminismen, är barn av den s.k upplysningen under 1700-talet och likaså 1800-talets industrialisering. Den liberala och den socialistiska feminismen möttes i två ståndpunkter:  att kvinnan har det sämre än mannen och att detta måste man ändra på. Men hur detta ska gå till och orsakerna till varför kom man att krocka på. Man bör även ha den eviga debatten om ”idéer skapar verkligheten” eller om ”verkligheten skapar idéerna” i åtanke, då den liberala feministen har en idealistisk världssyn. Idealistisk i den mening att idéer, personer och ideologier förändrar världen, medan socialister är materialister och gör starkare uttryck för att det är det ekonomiska och sociala är premisser: dessa två olika världsuppfattningar påverkar synen på kvinnan i dagens samhälle.  På sin spets kan detta betyda att den liberala feministen anser att man måste ändra folks tankar och på så vis påverka könens maktordning, medan socialistiska feministen snarare pekar på faktorer såsom att lika lön för könen kan påverka könens maktordning. Ännu en gång: är våra tankar symptom på verkligheten eller är verkligheten symptom på våra tankar?

 Jag, som lärarkandidat och en del av den socialistiska arbetarrörelsen, har faktiskt ibland blivit kallad ”ofeministisk”.  Ja, jag kan erkänna att inte är feminist i den liberala bemärkelsen, inte heller feminist i den bemärkelse att jag anser att svaret ligger i sexuell frihet, nej, jag är socialist och kan i egenskap av att vara socialist faktiskt kallas feminist. Men jag vill dock förtydliga att jag inte tror att man kan få en absolut jämställdhet i det kapitalistiska samhället, vidare anser jag även att arbetarkvinnan inte har något att vinna på ”fler kvinnor i styrelsen” eller ”fler kvinnor på universitet”, då detta enligt mig inte påverkar premisserna för kvinnans ställning.

Jag kan inte för allt i världen förstå hur detta påverkar Lisa på lagret, Sandra på sjukhuset eller Hanna i högstadiet. Dessa skulle snarare stärka sin position av facklig organisering och ökad välfärd –  stärka sin position av en stark arbetarrörelse.  Så frågan som kvarstår är: bör kvinnor i första hand enas i egenskap av kön eller klass?

Advertisements
Comments
2 Responses to “Kön och/eller klass”
  1. stellan says:

    Bra kortfattad text men jag saknar delvis

    1. diskussionen om den nutida (postmoderna) praktiken i den breda feministiska rörelsen, hur kan det komma sig att stora förändringar som gagnar flertalet och samhället (tex dagis, sista stora reformen) ej sker idag, utan att femrörelsen som helhet heller belyser saker som t.e.x. könsneutrala pronomen?

    2. Hur kom det sig att den liberala och socialistiska kvinnorörelsen, trots varandras politiska motpoler, har sammanvuxit i den “moderna feminismen” – hur kan två motsatser enas, varför, och vad sker då med de grundläggande politiska/ideologiska drivkrafterna?

    3. En kort analys över hur feminismen idag ser ut, vars prioriteringarna när det gäller framför allt arbetarkvinnor ligger, och framförallt, är begreppet “feminism” i takt med sin avpolitisering (eller gångmarsch högerut/liberalt) fortfarande ens relevant för lisa på lagret? Vad händer med “feminismen” när den vänt arbetarfrågorna ryggen? Och hur ser den interna diskursen ut, jag vet att många feminister per default anser att femrörelsen som helhet på något sätt skulle vara socialistisk “i sig själv” och “av sig sälv”, men det finns ju mindre och mindre praktik och teori som just pekar på det, åtminstone med klassglasögonen på sig och inte minst om vi tar en titt i media och de frågor som (naturligt) lyfts fram av den liberala hegenomin?

    Går inte feminismen idag i samma fälla som 68-vänstern och helt enkelt gör sig själv ointressant, elitistisk och världsfrånvänd för sin målgrupp, den vanliga knegarbruden, glesbygdstjejen?

    Intressanta frågeställningar som bör undersökas, fördjupas och diskuteras.

  2. Robin says:

    Stellan, du poängterar många bra saker för framtida artiklar.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: